Vi är våra hav

I tusentals år har de små fiskesamhällena varit Norges hjärta. Våra förfäders yrkesskicklighet och erfarenhet har levt vidare, samtidigt som vi genom åren också har fått större kunskap och utvecklat våra metoder för att säkerställa att de norska sjömatsprodukterna är av högsta kvalitet.

Sill är en viktig del av vårt rika kulturarv och nämns till och med i de kungasagor som Snorre Sturlasson skrev på 1200-talet. På den tiden kokade havet av sill och den kom att få en viktig roll i vårt lands tillväxt. 

Under större delen av 1800-talet fanns det gott om sill. Vi var inte sena att utnyttja överflödet och exportera det till Sverige, Tyskland och Ryssland. Den norska sillen blev så populär att exporten ökade från 100 000 till 600 000 tunnor på mindre än 20 år. Framgångarna fick Norge att snabbt utvecklas från en primitiv ekonomi till blomstrande industriell ekonomi, med framväxande städer som Stavanger, Haugesund och Florø.

Infographic, from 100,000 to 600,000 barrels
Exporten ökade från 100 000 till 600 000 tunnor på mindre än 20 år.

Sill dagen lång

Under 1800-talet var sillen en viktig del av den norska kosthållningen och kunde ätas upp till tre gånger om dagen. Den serverades på många olika sätt, till exempel kokt med tunnbröd, i soppa eller inlagd med klubb (en sorts potatispalt). Man lade till och med salt sill i gröten!

Preparing herring

Försörjningskris

Tillgången på sill har historiskt sett åkt berg-och-dalbana. Den är en pelagisk fisk, vilket betyder att den varken simmar nära ytan eller nära botten och den migrerar till många olika platser under sin livstid. Innan fartygen fick tillgång till modern teknik hände det att sillen helt enkelt ”försvann”. 1870-talet var en svår tid för både fiskare och handelsmän. Många flyttade till andra städer eller ända till Amerika, medan andra gick i land och började bruka jorden i stället. Mot slutet av 1800-talet började fiskeflottan dra sig västerut mot Island i sin jakt på sill. Resultatet blev så lyckat att man började skicka upp till 200 fartyg om året för att ta hand om den rikliga fångsten. Nu för tiden använder fiskarna ekolod för att hitta sillstimmen. Vi har också infört ett omfattande förvaltnings- och övervakningssystem för att se till att sillbestånden ligger på en hållbar nivå.

Infographic, sonar technology
Hitta sillstim med sonar.

Skarpsillen – en ny och spännande produkt.

De konserveringsfabriker som började byggas i slutet av 1890-talet medförde stora förändringar för det norska fisket. Skarpsillen (en mindre sillfisk) kom att bli ryggraden i denna nya och spännande industri  som konserverade fisken i färgglada, varumärkta burkar. Senare skulle också små sillar komma att bli en viktig konservprodukt.

Under 1920-talet grundades 70 konserveringsfabriker bara i Stavanger, som växte fram som Norges främsta konserveringsstad. I dag finns här till och med ett museum som berättar om Stavangers konservindustri! Processen förvandlade skarpsillen till en delikatess och den hållbara förpackningen gav Norge tillgång till den stora anglosaxiska marknaden. 

Snörpvadsfisket inleds

Norge har alltid legat i framkant när det gäller ny fisketeknik och när man började fiska med snörpvad på 1940-talet blev det inledningen på en ny och mer effektiv tidsålder. Det blev möjligt att landa större fångster och Norge fick än en gång uppleva hur sillfisket snabbt växte till. När sedan nylonnäten kom ut på marknaden blev fisket ännu effektivare, eftersom det starkare materialet gjorde att näten höll bättre. 

1962 kom snörpvadsfartygen. Med hjälp av dem kunde man använda snörpvaden på öppet vatten. Det öppnade en helt ny värld av möjligheter för Norges fiskare. De runt 500 snörpvadsfartyg som togs i bruk 1966 anses vara en av de snabbaste förändringarna i den norska fiskeindustrins historia. Sedan dess har den norska snörpvadsflottan vuxit till att bli en av världens mest effektiva fiskeflottor, utan att avvika från regeringens fastställda kvoter och begränsningar.

Infographic, purse-seiner
Snörpvarpen omringar stimmen och fångar dem.

1956 blev ett rekordår för fiskeindustrin, som landade mer än en miljon ton sill. Enligt historikern Karl Egil Johansens beräkningar motsvarar det en fångst på ungefär 4,5 miljarder sillar. Om man skulle lägga dem huvud mot stjärt i en lång rad skulle de nå runt jorden 34 gånger.

En säkrad framtid

Det norska fisket är inte bara historia. Fiskenäringen fortsätter att utgöra grunden för dagens aktiva samhällen och ger många människor här en framtid. Norges unika kombination av natur, kultur och resursförvaltning gör norsk sjömat till en produkt i världsklass som konkurrerar på exklusiva internationella marknader. Faktum är att sjömatsindustrins exportvärde under 2015 uppgick till 74,5 miljarder norska kronor. Av dem värderades sillen till 2,4 miljarder.

Fiskenäringen hade 2019 ett exportvärde på över 107,3 miljarder norska kronor.

Sillens exportvärde 2019.